Sjuttiotalets ord
Säg ordet ”raggare” och du förflyttar dig genast till femtiotalet. ”Popkonst” och du är på sextiotalet. ”Yuppie”, åttiotalet. Orden som introduceras under ett årtionde säger en hel del om tiden, vad som var viktigt då. Men vilka var sjuttiotalets ord? Här början på en liten lista.
rikssamtal, försurning, grafitti, rökruta, telex, grönpeppar, tågluff, terrorbalans, fri teatergrupp, velourman, fingerskiva, färgtv, Sara-krog, stämpelklocka, ackord, tempoarbete, industrisemester, vävtapet, gillestuga, flytspackel, foträt, näbbstövlar, skateboard, elransonering.
Skriv gärna en kommentar till det här inlägget och fyll på med fler ord. Extra guldstjärna till dem som hittar ord som illustrerar de förbättringar som skett sedan orden kom. Som färgtv, som ju bara heter tv i dag. Eller stämpelklocka, som gått ur tiden.
5 kommentarer till “Sjuttiotalets ord”
Lämna en kommentar
Om författarna
Boken
Prenumerera
Etiketter
Press & media
Senaste kommentarerna
Arkiv
Ni har helt rätt i att de förbättringar som skett från sjuttiotalet är till godo helt klart, det negativa med 70-talet var tråkigheten, jag minns med fasa,jag är född 1968 lördagseftermiddagar, det fanns bara Tipsextra att se på, jag avskyr sport, tråkigheten var lika markant som tråkigheten på söndagseftermiddagar samt långfredagar.
Men det som var outstanding var de som på Sveriges Television som bestämde filmutbudet att man kunde få se filmhistoriska klassiker, ända fram till 1985 var en guldålder, speciellt åren 1982-1984 såg jag de filmer man ska se för att bli filmhistoriskt allmänbildad, ytterst få av de filmer som visades finns inte utgivna på DVD eller visas på TV idag.
TV-utbudet är bredare, men det finns färre program som verkligen är intellektuellt stimulerande, på 70-talet hade Sveriges Televisionen visionen att folkbilda, alla satt fastklistrade framför en TV-pjäs av Strinberg och det nådde fram till väldigt många människor, jag kommer ihåg en del grannar där jag bodde som blev intresserade av kultur just för att TV hade ett väldigt brett utbud av all kultur, både fin och fulkultur.
Idag har människor blivit mer fördummande, det är svårare att hitta folk att ha stimulerande samtal med eftersom nästan alla tittar på Färjan eller Idol
Något som heller inte fanns på 70-talet var det grova våldet, i helgen var det ungdomar födda 1984-86 som sprang runt i centrala Västervik med basebollträn höga som hus och misshandlade folk i jakt på någon som de skulle märka.
Ungdomar som John Hron eller Riccardo, eller fallet med Rödeby var helt otänkbart, ingen 14 åring skulle få för sig att råna, tortera och mörda en 70-åring.
Men detta samhälle fick vi när Timbro började med sina tankesmedjor på 80-talet, det har lett till ödesstigra politiska beslut, de rev bort det positiva med 70-talet, idén med fritidsgårdar som faktiskt engagerade ungdomar att ta egna iniativ och starta kulturgrupper, rockband och liknande, nu har de flesta kulturhus, fritidsgårdar monterats ner, på 70-80 talet kunde man gå på konseter med artister i vilken förort som helst, det var författarbesök överallt, men idag är allt styrt till ett fåtal platser där det är dyrare att se något kulturellt.
Nej jag vill hellre ta tillvara på det positiva med 70-talet och återinföra kulturen på schemat för den gjorde att människor mådde bättre än idag, jag ser en tydlig koppling till skräp-TVutbudet och folkhälsan, det är inte nyttigt att nästan förskunka i koma och se på riktade reklambudskap i både reklamTV och ordinära program, förr satt folk aktiva framför TV-n och diskuterade vad de såg, inte underligt att folk spårar ur fullständigt på alla håll.
Frågar man forskarna så blir inte våldet i samhället grövre, även om media älskar att blåsa upp varje antydan till att det skulle vara så. I ett längre perspektiv är det definitivt så att grovt våld har minskat i samhället. I dag accepterar vi tex inte slagsmål i skolan som för några årtionden sedan sågs som helt naturliga, i synnerhet för killar. En blåtira på rasten var inget konstigt, i dag blir det polisanmälan för misshandel. Det är nog en positiv utveckling.
Att indirekt anklaga vårt förlag för mordet på John Hron känns lite under bältet, men så funkar kanske debatten.
Grejen är att visst våld har alltid förekommit, jag var själv mobbad och blev slagen och så vidare, men empatin hos en del ungdomar är mer skadad än 70-talet, idag är det naturligt att sparka på dom som ligger, hedern är helt borta i vissa ungdomsgrupper, hos ungdomar som blir kriminella existerar inte det som en gång kallades tjuvheder, idag fungerar inte fängelsernas fribrev längre, unga tjuvar skiter fullkomligt i sånt, även missbrukare är råare mot varandra, äldre alkisar på 79-talet såg till att supkompisen inte låg och frös ihjäl på parkbänken utan kom hem, idag lämnar unga alkoholister sina däckade kompisar, jag har även sett hos tonåringar som är ute och super att de bara går från sina kompisar som däckat.
Det ni kallade under bältet är bara en liten del av en tendens hos den frihetliga liberalismen som skapat attityder hos unga människor som gjort att politikerna urholkat samhället, nu börjar några få borgeliga skribenter sakta inse att kravallerna i Rosengård och Uppsala och Göteborg är resultatet av alla nedskärningar på 90-talet, de skapade oroliga barn genom att ta bort tryggheten från skolorna, ta bort kulturmöjligheterna som fanns på 70-talet, ta bort det positiva som fanns ute i förorterna, möjligheten till att forma människor genom kultur, i stället fick vi reklam-TV som bara skapar ångest över allt ungdomar inte har råd att köpa.
Den här politiken har skapat denna oro i samhället, inte socialdemokratin, utan när borgarna tog makten 1976 var det startskottet på det samhälle vi håller på att få, drar vi ut farhågorna på det negativa idag måste vi ställa oss frågan, är det ett paranoidsamhälle vi vill ha, ett totaliärt Östtyskland där varje medborgare måste kontrolleras varenda sekund så de inte gör fel.
Nej ni måste även ni säga stopp för vissa tendenser och hjälpa till att lyfta det faktiskt positiva som även finns nu på 2000-talet, men då måste vi faktiskt genomföra ett samhälle där kulturen får samma betydelse som på 70-talet, ett samhälle där det faktiskt får vara tråkigt för vissa på TV ibland, flera reklamfria TV-kanaler som har samma standard som SVT har idag fast ännu bättre.
Ett kulturlöst folk är en rejäl grogrund för avgrundshöger som Nazism och liknande, vi har SD som pockar på uppmärksamhet, vi måste se till att det stannar där och de inte går vidare.
Vi avstår gärna från att kommentera förändringar av socialförsäkringssystem och liknande partipolitiska ambitioner, vår bok handlar inte alls om den typen av förändringar.
Vad gäller förråandet av våld så skulle det vara intressant att se någon hård källa som styrker det du säger. Man ser ofta den typen av påståenden i debatten, men stämmer det verkligen eller är det bara en bild man har för att vi glömmer hur illa det var förr?
Fluortanten
Telefonautomat
Heta Linjen
Sockiplast. Och mockasiner, som man smyger tyst som en indian med.