I sjuttiotalets Sverige betraktades allsvensk fotboll fortfarande som en hobby. De relativt små inkomster som kunde förekomma klassades som hobbyinkomster som exempelvis inte var pensionsgrundande. Svenska fotbollsspelare kunde välja mellan att ha ett ”riktigt” arbete vid sidan av fotbollen eller söka proffskarriär utomlands.

I själva verket var det inte förrän i samband med den så kallade Bosmandomen i EG-domstolen 1995 som professionell idrott kom att likställas med arbete.

Ronnie Hellström, som var målvakt i landslaget 1968-1980, hade fram till 1974 vid sidan av fotbollskarriären ett vanligt kontorsjobb, som inköpare av ”bröd, tobak och snask” för en stor affärskedja, innan han flyttade till Västtyskland för att på heltid spela för FC Kaiserslautern.

I följande klassiska inslag från 1974 får vi se Ronnie Hellström in action, såväl i målburen som vid skrivbordet. OBS, lägg märke till den tidstypiska planschen bredvid Ronnies skrivbord.